Den gyllene tråden

Den esoteriska kunskapstraditionen är ytterst sett en och odelad, även om den vid olika tider tar skilda former beroende på mänsklighetens kulturella och medvetenhetsmässiga utveckling. I denna bok skildrar författaren hur denna kunskapstradition löpt genom mänsklighetens långa historia likt en gyllene livstråd.

Hon tar oss med till Atlantis sista dagar och visar hur den esoteriska kunskapstraditionen – trots denna kulturs undergång – förs vidare i forna tiders mysteriereligioner i t.ex. Egypten, Kaldéen och Persien.

Hon berör också den monoteistiska idéns uppkomst genom Moses och Echnaton, och skildrar den andliga stimulansen under Buddhas, Pythagoras och Konfucius tid, som kulminerar i Kristi födelse och begynnelsen av Fiskarnas tidsålder.

Den esoteriska kunskapstraditionen kom sedan i trångmål – särskilt under medeltiden – men fortlevde i olika hemliga sammanslutningar och sällskap.

Mot slutet av 1300-talet fattade så det Stora Vita Brödraskapet sitt beslut att försöka stimulera mänskligheten andligt så att Kristi återkomst och mysterieskolornas återupprättande skulle kunna möjliggöras.

Författaren ser renässansen som ett mänsklighetens första gensvar på detta beslut på de inre planen, och skildrar sedan den intensiva utveckling för den esoteriska kunskapstraditionens del som då startade, och som i vår tid nått sina främsta uttryck i H.P. Blavatskys och Alice A. Baileys arbeten.

Boken avslutas med en diskussion kring några av de centrala tankarna i det tankesystem som Alice A. Bailey nedtecknat i samarbete med Tibetanen (Mästaren Djwhal Khul), samt vidrör en del av de djupgående implikationerna av den pågående övergången till Vattumannens tidsålder – och då främst Kristi återkomst och mysterieskolornas återupprättande.