Greve de Saint Germain - Det adertonde århundradets stora gåta

Greve de Saint Germain – Det adertonde århundradets stora gåta av G. Halfdan Liander, är en bok som på ett tydligt sätt beskriver en individ som kommit mycket långt i sin medvetenhetsutveckling, vilket tydligt framgår av hans kunskaper och enastående förmågor. Enligt Pytagoras’ hylozoik är livets mening just medvetenhetsutveckling.

Denna individs gärningar har dessutom haft mycket stor betydelse i den europeiska historien, har en stor betydelse än idag, och kommer att ha stor betydelse också i framtiden. Han är en förebild, som genom sina gärningar visat att han har förverkligat de ideal som mänsklighetens andliga elit strävar efter att uppnå.

Denne store man, med sin oerhört djupa visdom om livets innersta gåtor, har av många skriftställare fått en behandling, som är en skamfläck för människosläktet. Denna bok vill belysa Saint Germains gärningar i ett mer sanningsenligt ljus, och råda bot på många av de missuppfattningar som spridits om honom.

Ur en artikel av Helena Petrovna Blavatsky om Saint Germain anföres följande:
”Moderna författare beskriver Saint Germain som en 'gåtornas' man. Fredrik II, kungen av Preussen, brukade säga om honom att han var en man som ingen begrep sig på. Många 'biografier' har skrivits om honom, den ena vildare än den andra. Hans kunskaper inom musik var häpnadsväckande; han spelade varje instrument, och violinen var hans favorit. Han påstod inte att han hade andliga krafter men bevisade genom sitt handlande motsatsen. Han brukade försätta sig i en djup trans i trettiosju till fyrtionio timmar utan att vakna, och visste därefter allt han behövde veta, vilket han bevisade genom att profetera framtiden utan att göra ett enda misstag. Det var han som profeterade inför kung Ludvig XV och Ludvig XVI och den olyckliga Marie-Antoinette. Många var de fortfarande levande vittnen under första fjärdedelen av detta århundrade, som vittnade om hans förunderliga minne; han kunde läsa en tidning på morgonen och upprepa dess innehåll dagarna efter utan att förbise ett enda ord. Saint Germain var med all säkerhet den störste orientaliske adept Europa sett under de senaste århundradena. Men Europa lärde inte känna honom.”

I föreliggande nyutgåvas text har talrika korrigeringar införts, avseende såväl egennamn och titlar som geografiska namn och beteckningar, ävensom tidsangivelser. Detta arbete har förutsatt omfattande arkivforskning, varvid hithörande expertis med aldrig sinande tjänstvillighet bistått redaktionen i råd och dåd, en ovärderlig hjälp, för vilken redaktionen härmed framför sitt varma tack.